söndag 14 april 2013

Pseudolambik - sats #6




På mitt sjätte försök följer jag samma maltschema som sist, men med lärdomarna från den gången lyckades jag träffa temperaturerna lite bättre denna gång.

Vi går i stället direkt på det intressantaste, nämligen mikroorganismerna. Denna gång blev det bottensatserna från Armand '4-serien samt övriga Drie Fonteinenflaskor från den episka lambikprovningen. Dessutom garderade jag mig med lite extra Saccharomyces i form av jästen Safbrew F2 som har den i sammanhanget fördelaktiga egenskapen att inte jäsa maltos eller maltotrios.

Data:
  • Satsvolym 24 l
  • OG 1050
  • IBU 10
  • SRM 3
Malt och extraktgivare:
  • 4 kg pilsnermalt
  • 2 kg krossat vete
Grumlig mäskning, erhållna temepraturer:
  • 43 C
  • 55 C
  • 64 C
  • 75 C
  • 78 C
Humle:
  • 30 g savinjski golding i 60 minuter
Total koktid 2 timmar.

Jäst:

Jäsning vid varierande källartemperatur med
  • 5 g Safbrew F2
  • bottensatserna ur 6 Drie Fonteinen-flaskor (75-centilitere)
Övrigt:
  • Klarning med 1/2 krm Protafloc, tillsatt 15 minuter från kokslutet
  • Vattenjustering med 3 g kalciumsulfat, tillsatt i koket
Bedömning (12/7-2013):

Knappa tre månader efter bryggdagen dristar jag mig till ett första smakprov som vid upphällning är tydligt ungt grumligt. Aromen är fruktig med lätt tropiska toner, med en tydlig grapefruktig och cideraktig syrlighet. Inga vetedegstoner är närvarande gubevars.

Det finns en viss restsötma, men en frisk och ren syrlighet dominerar med en lätt skalbeska i bakgrunden. Detta är väldigt lovande, och redan efter två försök vågar jag sticka ut hakan och hävda att turbid mashing is da shit!

Bedömning (25/12 2013):

Efter ytterligare ett knappt halvår är det dags att knäppa andra flaskan, och den har blivit snäppet bättre faktiskt. Fortfarande fruktig och frisk, men den har mognat och fått en lite komplexare arom med toner av...ja av vad är lite svårt att säga. Den känns bara lite mer elegant helt enkelt, kanske med lite lätt 3F-karaktär.

Bedömning (16/8 2014):

Vid tredje provningen känns det som att cidertonerna har kommit tillbaka, i övrigt är den fortfarande ganska frisk och lätt syrlig.

Bedömning (19/12 2015):

Såhär två och ett halvt år efter bryggningen är det dags att börja fundera på att paketera denna som en oude lambik. Smakprovet är rent och finns med cidertoner, lite trä samt lätta stalltoner. Tyvärr är den kanske aningen för sur, med en lätt vinägersyrlighet på Hanssen-nivå som blir lite väl mycket i längden. Jag skulle nog ha använt den för ett år sedan. Eventuellt blir det flaskning ändå, för alla syrafreak där ute.

pH 3,05, FG 1010

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar